Var det för att många andra ogillade mitt namn och tyckte det var konstigt som jag också gjorde det? Jag har som sagt alltid vetat att jag är adopterad, och har kvar mitt indiska namn även om det inte är mitt tilltalsnamn. Jag gillar mitt tilltalsnamn, jag är en Linda fast min egen version. Sen jag började närma mig min bakgrund är jag också Sunayani som är mitt indiska namn. Massor med varianter på det har jag hört genom åren från Surinam till you name it. Fram tills jag var ung vuxen tyckte de flesta det bara var ett konstigt namn, men sen ändrades något. Omgivningen tyckte det var fint, och det hör jag alltid när jag säger mitt namn numera. Varför var det så skämmigt att ha det namnet då, även om jag innerst inne aldrig velat ta bort det? Jo där har vi det igen, jakten på att vara så svensk som möjligt utan några utländska attribut. Inget som kommit hemifrån, men som kommit från omgivningen, och ur ett större perspektiv från samhället.

Jag är alla mina delar, vilket innebär att jag också är alla mina namn. ❤